Motströmsfräsning

Fräsning i motsatt riktning är ingen nödlösning, utan den arbetsriktning där du vid fräsbordet, på bordfräsen och med handfräsen överhuvudtaget behåller kontrollen över arbetsstycket. Riktningen i sig är lätt att förklara. Det blir krävande när den obemärkt ändrar riktning under arbetsgången – vid breda spår och falsar eller på en maskin med omställbar rotationsriktning. Det är just detta som är ämnet för det här inlägget.

Innehållsförteckning

• Vad som händer vid motriktningsfräsning
• Varför motgång är inställd vid manuell matning
• Bestämma rätt matningsriktning
• Där riktningen ändras: breda spår och falsar
• Vad motgången kostar
• I korthet

Vad som händer vid motriktningsfräsning

Vid motriktad fräsning rör sig skäreggen vid ingreppspunkten i motsatt riktning mot matningsriktningen. Spånet börjar som noll och blir tjockare mot skäreggens utgång. Skäreggen glider alltså under tryck över ytan en kort stund innan den griper tag.

Därav följer den avgörande egenskapen: Skärkraften verkar mot din tryckriktning. Du trycker arbetsstycket mot verktygets motstånd, känner skäret i handen och märker omedelbart om något förändras – vid ett kvisthål, en snedväxt eller en plats med större infödning.

Varför motgång är inställd vid manuell matning

Vid synkron drift verkar skärkraften i matningsriktningen, vilket innebär att verktyget själv drar in arbetsstycket. Vid manuell matning går det inte att kontrollera denna självmatning – därför ingår kontroll av rotationsriktningen före arbetsstart bland de grundläggande reglerna från yrkesföreningen för trä- och metallindustrin (BGHM) vid användning av bordsfräsar.

Detta gäller även när en matningsanordning förflyttar arbetsstycket: Så länge du kan nå det roterande verktyget räknas det som manuell matning. När och under vilka förhållanden synkronisering är tillåten beskrivs i artikeln ”Synkroniserad fräsning”.

Bestämma rätt matningsriktning

Principen är densamma för alla maskiner: Skäret måste röra sig mot dig vid ingreppspunkten. Om du känner till rotationsriktningen, känner du också till matningsriktningen – och tvärtom. För det dagliga arbetet räcker det med tre tumregler:

• Fräsbord och bordsfräs: Arbetsstycket rör sig från höger till vänster förbi anslaget.
• Handfräsning av ytterkanter: moturs runt arbetsstycket.
• Handfräsning av inre kanter och urtag: medurs.

Det finns dock en begränsning: För bordsfräsar med omkopplingsbar rotationsriktning gäller den första regeln endast för den ena rotationsriktningen. När man byter riktning ändras även matningsriktningen. Därför ska rotationsriktningen kontrolleras i början av varje fräsning och inte i början av arbetsdagen.

Där riktningen ändras: breda spår och falsar

Så länge du profilerar en kant är riktningen entydig. Det blir kritiskt när ett spår eller en fals ska bli bredare än fräsens diameter och du arbetar i flera omgångar. Då avgör ordningen om den andra omgången fortfarande sker i motriktning.

Regeln är enkel: Flytta anslaget bakåt mellan varje pass, lägg aldrig arbetsstycket på den andra sidan av fräsen. Genom att flytta tillbaka anslaget blir spåret djupare på den sida som vetter mot dig – skäret förblir då på rätt sida och i ingrepp. Den som istället bearbetar den sida som vetter mot anslaget fräser i samma riktning utan att ha ändrat matningsriktningen.

Detsamma gäller för urskärningar och avsatta profiler: Ställ in skärvägarna innan den första spånen tas bort och kontrollera på vilken sida av verktyget materialet avlägsnas i varje enskilt fall.

Vad motgången kostar

Motgången har ett pris, och det går att sätta siffror på. Friktionen i början av skäret alstrar värme, och värmen förkortar skärlivslängden: skäreggens fria yta slits snabbare än vid medgång. Dessutom krävs större matningskraft, eftersom du trycker mot skärkraften. Och vid fiberutloppet är risken större att kanten slits ut.

Det som inte stämmer är slutsatsen att endast grovfräsning är möjlig vid motgående rörelse och att finfräsningen måste ske vid medgående rörelse. Denna arbetsfördelning har sitt ursprung i metallbearbetningen och i världen av maskiner med mekanisk matning. Vid ett manuellt matat fräsbord är det inte fräsriktningen som avgör ytkvaliteten, utan skäreggens skärpa, fördelningen av skärdjupet och en jämn matning.

I korthet

Motfräsning innebär att skäret rör sig mot dig, vilket gör att arbetsstycket förblir lätt att kontrollera. Vid fräsbordet och på bordfräsen sker fräsningen från höger till vänster, med handhållen fräs moturs längs ytterkanterna och medurs längs innerkanterna – förutsatt att rotationsriktningen har kontrollerats. Den vanligaste fallgropen är inte fel matningsriktning, utan den andra växeln vid breda spår och falsar. Den som flyttar tillbaka anslaget istället för att vända på arbetsstycket är på den säkra sidan.

Översikten över fräsmetoderna visar hur fräsriktningen passar in i helhetsbilden tillsammans med planfräsning, profilfräsning och övriga metoder.