Motfräsning

Motfräsning är ingen nödlösning, utan den arbetsriktning där du på fräsbord, på bordsfräs och med handfräsen överhuvudtaget behåller kontrollen över arbetsstycke . Riktningen i sig är lätt att förklara. Det blir krävande när den obemärkt tippar under arbetsgången – vid breda spår och falsar eller på en maskin med omställbar rotationsriktning. Det är just det som detta inlägg handlar om.

Innehållsförteckning

Vad som händer vid motfräsning

Vid motfräsning rör sig skäret vid ingreppspunkten mot matningsriktningen. Spånan börjar på noll och blir tjockare mot skärets utgång. Skäret glider därmed en kort stund under tryck över ytan innan det griper tag.

Därav följer den avgörande egenskapen: Skärkraften verkar mot din skjutriktning. Du trycker arbetsstycke mot verktygets motstånd, känner skäret i handen och märker omedelbart när något förändras – vid ett kvisthål, en snedväxt eller en plats där det finns mer träavfall.

Varför motfräsning är standard vid manuell matning

Vid synkron drift verkar skärkraften i matningsriktningen, vilket innebär att verktyget självt drar in arbetsstycke . Vid manuell matning går det inte att kontrollera denna självmatning – därför ingår kontroll av rotationsriktningen före arbetsstart vid bordsfräs bland de grundläggande reglerna från yrkesförbundet för trä- och metallindustrin (BGHM).

Detta gäller även när en matningsanordning matar arbetsstycke : Så länge du kan nå det roterande verktyget räknas det som manuell matning. När och under vilka förhållanden synkronisering är tillåten beskrivs i artikeln ”Synkronfräsning”.

Bestämma rätt matningsriktning

Principen är den samma på alla maskiner: skkäret måste gå dig till mötes vid ingreppspunkten. När du känner till rotationsriktningen känner du till matningsriktningen – och tvärtom. För det dagliga arbetet räcker tre tumregler:

  • fräsbord och bordsfräs: ” arbetsstycke ” löper från höger till vänster förbi ” anhåll ”.
  • Handfräsning av ytterkanter: moturs runt arbetsstycke .
  • Handöverfräs på innerkanter och urtag: medurs.

En begränsning bör nämnas: på bordsfräsar med omkopplingsbar rotationsriktning gäller den första regeln bara för den ena rotationsriktningen. Om man växlar håll följer matningsriktningen med. Därför görs kontrollen av rotationsriktningen i början av varje fräsmoment och inte i början av arbetsdagen.

Var riktningen växlar: breda spår och falsar

Så länge du profilerar en kant är riktningen entydig. Det blir kritiskt när en spår eller en fals ska bli bredare än fräsens diameter och du arbetar i flera omgångar. Då avgör ordningen om den andra omgången fortfarande sker i motriktning.

Regeln är enkel: Flytta anhåll bakåt mellan varje skärning, och placera aldrig arbetsstycke på den andra sidan av fräsen. När du flyttar tillbaka anslaget ökar spår på den sida som vetter mot dig – skäreggen förblir då på rätt sida i ingrepp. Den som istället bearbetar den sida som vetter mot anhåll fräser i samma riktning utan att ha ändrat matningsriktningen.

Detsamma gäller urtag och avsatser: bestäm fräsmomenten före den första spånan och kontrollera på vilken sida om verktyget materialet avverkas.

Vad motfräsningen kostar

Motfräsningen har ett pris, och det går att sätta fingret på. Friktionsfasen vid skärets början genererar värme, och värme kostar livslängd: skärets friyta slits snabbare än vid medfräsning. Dessutom krävs högre matningskraft eftersom du skjuter på mot skärkraften. Och vid fiberutgången flisar kanten lättare ur.

Det som inte stämmer är slutsatsen att endast grovfräsning är möjlig vid motgående rörelse och att finfräsningen måste ske vid medgående rörelse. Denna arbetsfördelning har sitt ursprung i metallbearbetningen och i världen av maskiner med mekanisk matning. På den manuellt matade fräsbord är det inte fräsriktningen som avgör ytkvaliteten, utan skäreggens skärpa, fördelningen av matningen och en jämn matning.

Kort sagt

Motgående fräsning innebär att skäret rör sig mot dig, vilket gör att du kan behålla kontrollen ö arbetsstycke en. På fräsbord och på bordsfräs går det från höger till vänster, med handfräsen moturs på ytterkanter och medurs på innerkanter – förutsatt att rotationsriktningen har kontrollerats. Den vanligaste fallgropen är inte fel skjuvriktning, utan den andra växeln vid breda spår och falsar. Den som ställer tillbaka anhåll istället för att växla till arbetsstycke är på den säkra sidan.

Översikten över fräsmetoderna visar hur löpriktningen, vid sidan av planfräsning, profilfräsning och de övriga metoderna, passar in i helheten.


Det här området saknar innehåll för tillfället. Lägg till innehåll i det här området via sidofältet.